Mikael, det är tomt i mitt hjärta nu när det är så att du inte fysiskt är här.

Tror att det kan vara för att jag är själv som jag verkligen kan tänka efter ordentligt. Vet inte riktigt vad jag vill, fast egentligen vet jag det. När människor förändras. Tror inte att jag tycker om det. Inte när det är mycket iallafall.
Längtar tills skolan börjar, att få börja om på nytt. Vill men ändå inte. Vill mest, tror jag.
Trodde jag tyckte om att vara själv, men det var nog inte så det var. Tur att du är hemma på söndag igen. Jag är glad att jag får vara kär i honom, för det är nog det finaste jag vet. Att vara kär.