man kan inte lådsas


Regnet som smattrar mot min stora fönsterruta, vinden som yr runtomkring där utanför i trädet som avgränsar oss från våran ena granne, gatlyktans sken som jag trodde var månen när jag var yngre och mindre, rummet som jag befinner mig i just nu som borde städas. Ja ni, jag tycker så mycket om att bo där jag bor. Det kan ibland kännas hemskt att det är just på denna plats jag lever på, men endå, så tycker jag oftast om den. Livet blir som man gör det- och jag gör mitt liv till det bästa. Och angående bilden så var vi inte helt seriösa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0